Ny bok om maritim informatik

I mars blev Mikael Lind världens första professor i maritim informatik, och nu släpps en ny bok om ämnet. Han beskriver sjöfarten som “världens största pokerspel”, på grund av bristen på transparens.

– Det finns stark en tradition att hålla på sin data, men ska man nå verklig effektivitet och hållbarhet i sjöfarten så krävs digitalisering.

I mars blev RISE-forskaren Mikael Lind adjungerad professor vid Chalmers, och därmed den första professorn i Maritim informatik i världen.

– Det känns otroligt kul att det här området får mer uppmärksamhet och ett erkännande som forskningsgren. Behovet av digitalisering och ökad transparens är stort, för att skapa en mer säker, effektiv och hållbar sjöfart.

Mikael Lind har varit verksam inom maritim informatik för att effektivisera hamnar och minska klimatpåverkan från sjöfarten under många år, och har på många sätt varit med och definierat ämnet. I dagarna släpptes en ytterligare maritim informatikbok som lyfter ytterligare dimensioner där maritim informatik skapar nytta

Han har bland annat varit med och utvecklat konceptet för Port Collaborative Decision Making (PortCDM), där tidsstämplar används för att göra hamnanlöp enklare och smidigare baserat på att inblandade aktörer delar samma lägesbild.

– Alla tjänar på att veta mer om produktionsstatusen i hamnarna. Om en kapten exempelvis får veta att hanteringen i hamnen är tre timmar försenad kan fartyget slå av på takten för att komma i exakt tid för anlöpet med lastning och lossning. En lägre takt ger i sin tur minskad bränsleförbrukning.

– Redan för tusentals år sedan delade sjömän information med varandra för att ingen skulle gå på grund, säger Mikael Lind. Foto RISE

Saknas digital kapacitet

Informationsdelning inom sjöfarten är en gammal tradition, som dock behöver få ett digitalt lyft.

– Redan för tusentals år sedan delade sjömän information med varandra för att ingen skulle gå på grund. Idag handlar det fortfarande om säkerhet, men också om hur sjöfarten kan effektiviseras och göras mer hållbar och motståndskraftig.

Idag hanterar sjöfarten 90 procent av världens transporter, med runt 90 000 fartyg globalt som gör omkring 20 miljoner anlöp i cirka 8 000 hamnar. Men 80 procent av hamnarna har idag inte den digitala kapaciteten.

–Majoriteten av världens hamnar körs enligt principen först till kvarn. Det resulterar i låg förutsägbarhet för sjöbaserade transporter, som varuägaren eller i slutänden konsumenten får betala priset för. Rätt använd kan en hamn bli ett regionalt transportnav, en energinod och en informationsfyr som ökar effektivitet och minskar klimatpåverkan i hela transportsystemet. Genom maritim informatik skapas förutsättningar för en ökad energieffektivisering vilket krävs för att hantera den globala uppvärmningen.

Idag finns dock en kultur inom hela transportsektorn, inte minst den maritima sektorn, att hålla sin data för sig själv. Något som måste förändras om vi ska kunna åstadkomma mer hållbara globala transportsystem, enligt Mikael Lind.

– Branschen måste lära sig att se till affärsvärdet som kan komma från ökad digitalisering, att systemet blir effektivare och att hela branschen faktiskt vinner på ökad transparens och samarbete.

Rätt använd kan en hamn bli en informationsfyr som ökar effektivitet och minskar klimatpåverkan i hela transportsystemet, menar Mikael Lind. Foto Port of LA

Helt enkelt dålig logistik

Den marina sektorn är ett självorganiserande ekosystem och saknar ett övergripande operativt kontrollorgan.

De globala obalanser och förseningar som nu drabbat fraktsystemet i spåren av pandemin, med förseningar och fördyrad frakt som följd, hade kunnat minskas om de maritima informatikkoncepten funnits på plats, menar Mikael Lind.

– Vi har en situation där containrar skeppas tomma tillbaka till Kina eftersom ägaren behöver dem där för nya intransporter. Det är helt enkelt dålig logistik; just tomcontainermarknaden är ett jättebra exempel på ett område som skulle fungera bättre med mer datadelning, synkronisering och gemensamt beslutsfattande mellan olika aktörer.

Han tror också att teknologi som IoT och uppkopplade containrar kommer att få stort genomslag – och stor påverkan på transparensen i globala försörjningskedjor,

– Det är mycket fokus på multimodal spårning nu, inte minst drivet av godsägarens krav på ökad visibilitet. Och det fina med containrar är att de bär godset genom hela kedjan, oavsett transportslag, så att en uppkopplad container kan följas även i en intermodal transportkedja. 

I slutänden kokar maritim informatik ned till något så enkelt som att rädda liv:

– Idag dör 6 000-12 000 människor varje dag på grund av livsmedelsleveranser som inte kommer fram i tid. Det skulle inte ske om transportsystemet fungerade bättre.

Av Hilda Hultén

NY BOK OM MARITIM INFORMATIK:

I maj kom den senaste utgåvan av boken Maritime Informatics där Mikael Lind är medförfattare: https://maritimeinformatics.org/2021/03/maritime-informatics-additional-perspectives-and-applications/)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *