Vill förbättra vården med logistik

– Rent logistiskt är det ganska enkelt att se hur man kan organisera vården mer effektivt, och använda samma resurser till att få större mängd sjukvård, säger Carina Iversen. Foto Hilda Hultén

– Kvaliteten på sjukvården i Sverige är bra, vårt största problem är de växande vårdköerna, säger Carina Iversen, logistiker på Sahlgrenska och industridoktorand på Chalmers. Hon forskar på hur man kan öka kapacitetsutnyttjandet i vården genom smartare planering av de resurser som finns – och interna kapacitetspooler.

– Vården har efterfrågat vår kompetens ganska länge. Jag upplever att cheferna uppskattar att vi kommer in med logistikkompetens och hjälper dem med beslutsunderlag för att göra verksamheten effektivare och bättre, säger Carina Iversen.
Hon är logistiker vid Sahlgrenska universitetsjukhuset och sedan ett halvår industridoktorand vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. Vid Plans Forsknings & Tillämpningskonferens i Jönköping i oktober presenterade hon sin forskning kring interna kapacitetspooler.

Växande köer och dyr bemanning
Enligt Carina Iversen finns det stora behov av att förbättra kapacitetsutnyttjandet inom vården, inte minst för att korta de växande vårdköerna. År 2013 fick 87 procent av patienterna vård inom vårdgarantins gräns på tre månader – idag är siffran nere på 72 procent.
– Att vårdköerna är ett problem har knappast undgått någon. Medierna rapporterar ständigt om fall där spädbarn flygs till Finland för att de inte fått plats i Sverige och patienter som avlider i väntan på vård.
Att lösa problemen med inhyrd personal är inte en lösning. Kostnaden för extern bemanning ökade från 1,9 miljarder SEK 2013 till 4,6 miljarder år 2016, och SKL har beslutat att man ska vara oberoende av extern bemanning år 2019.

Modell för internpool
Ett problem i dagens vårdmodell är att varje vårdenhet generellt planerar sin egen kapacitet – vilket inte innebär ett optimalt utnyttjande av den personal som finns att tillgå.
En väg att gå vore därför att skapa interna pooler, där personalen kan flyttas mellan enheter efter behov.
– Om flera enheter delar på kapacitet kan effekterna av variationerna i vårdbehov minskas.
Målet för forskningen är att ta fram en modell för interna kapacitetspooler. En stor vinst skulle vara om man även skulle
skulle kunna poola personal mellan sjukhus.
– Till exempel finns det ganska gott om läkare på en viss specialistavdelning men ont om specialistsjuksköterskor. På andra avdelningar kan det vara tvärt om.

Samplanering minskar kapacitetsbehovet
Gemensam kapacitetsplanering har flera fördelar mot extern bemanning, som bättre kapacitetsutnyttjande, minskade kostnader och ökad patientsäkerhet. Carina Iversen visar ett exempel där hon tittat på vilken kapacitet två vårdenheter (med likartad verksamhet och kompetensbehov) behövde i form av personal när de planerade sin kapacitet
enskilt och ihop.
– När vi slog ihop kapacitetsbehovet behövdes två personer mindre för att täcka samma vårdbehov.
Övertidsarbete eller utlokalisering av patienter till andra avdelningar är de vanligaste sätten att hantera underkapacitet på en vårdavdelning, men dessa sätt medför risker som längre vårdtider och risker i patientsäkerheten. Men det finns
också utmaningar med interna kapacitetspooler.
– En stor utmaning är risken för dålig arbetsmiljö. Många som jobbar i pooler är mer stressade och upplever en sämre arbetsmiljö än fast personal. Sen fungerar poolning inte för all verksamhet, på högspecialiserade vårdavdelningar
kan det vara upp till ett års upplärningstid. Då kan man inte ta in vem som helst.

Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per capita i hela EU, trots det har vi hög kvalitet på vården. Det stora problemet är de växande vårdköerna. Foto Marie Ullnert.

Naturlig och skapad variation
I vården finns det både naturlig variation i form av akutfall, men också skapad variation.
– Ofta är variationen i den planerade vården större än i akutvården, men den styrs snarare av när personal är på plats och vill jobba än på produktionslogistiska grunder.
Med bättre samordning mellan enheter, men också bättre planerad s k ”elektiv” vård, skulle variationerna kunna minskas, eftersom variationerna ofta tar ut varandra på aggregerad nivå.
Ofta har de som leder verksamhetsplaneringen i sjukvården främst medicinsk utbildning, och inte logistisk kompetens. Det gör det ibland svårt att få gehör för den här typen av förändringar, menar Carina Iversen.
– Rent logistiskt är det ganska enkelt att se hur man kan organisera vården mer effektivt, och använda samma resurser till att få större mängd sjukvård. Men det är svårt att vinna acceptans för de här principerna.

Få logistiker i vården
Ett sjukhus innebär mycket logistik. Förutom personalkapacitet och patientflöden ska olika materialflöden med allt från mat, läkemedel och utrustning till kläder, lakan och förbrukningsvaror transporteras och distribueras effektivt i verksamheterna. På Sahlgrenska jobbar sammanlagt 10 logistiker med planering och flöden och verksamhetsutveckling – av totalt ca 17 000 anställda. I hela Västra Götalandsregionen med 55 000 anställda
finns det 20 logistiker.
– Det är ju en väldigt liten andel om man jämför med t ex produktionsindustrin. Men det är många jämfört med andra landsting och sjukhus i Sverige, säger Carina Iversen.

Av Hilda Hultén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *