USAs logistik mer hållbar än den svenska

Sveriges transportsektor har högre energianvändning och växthusgasutsläpp än USAs, enligt forskning från Göteborgs universitet. Foto Transportstyrelsen

Forskare i Göteborg har tagit fram ett nytt index för logistik som rankar hållbarheten i olika länders logistiksystem. Av 22 rankade länder hamnar Sverige på plats 14 – långt efter länder som USA, Slovakien och Slovenien. Orsaken är främst högre energianvändning och växthusgasutsläpp.

Kamran Rashidi, doktorand vid Göteborgs universitet och hans handledare, professor Kevin Cullinane, har tagit fram ett förslag till ett nytt hållbarhetsindex för logistik; Sustainable Operational Logistics Performance (SOLP). Dagens mest kända index för logistik är Världsbankens Logistics Performance Index, LPI, som rankar världens länders logistikprestation utifrån sex kriterier.

– Men LPI bedömer bara länder utifrån strukturella, funktionella och tekniska aspekter av logistiken. Vi har tagit fram ett kompletterande index, som tar hänsyn till hållbarheten i logistiksystemet, säger Kamran Rashidi.

Fyra hållbarhetskriterier

SOLP-rankingen bygger på fyra kriterier; energianvändning, utsläpp av växthusgaser, logistikaktivitet och jobbskapande.

– Vi har försökt utforma kriterier som reflekterar både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för hållbar logistik, säger Kamran Rashidi.

Kriteriet energianvändning baseras på IEAs siffror från 2016 på total energianvändning för all transportaktivitet inom ett land. Siffrorna innefattar både gods- och persontransporter, där persontransporter i snitt står för ca 61 procent av energianvändningen i transportsektorn, enligt amerikanska EIA, medan godstransporter står för ca 39 procent.

Kriteriet växthusgasutsläpp baseras på OECDs data för transportsektorn. Logistisk aktivitet mäts i mängden inlandsfrakt i tonkilometer, och inkluderar inlandstransporter, containerfrakt på järnväg, sjö samt data för insjöfart. På kriteriet jobbskapande rankas länderna utifrån hur stor del av landets arbetsföra befolkning som är anställd i logistikindustrin.

– Sverige får höga poäng för t ex jobbskapande och logistikaktivitet, men när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser så har Sverige långt kvar till att vara bland de bästa, säger Kamran Rashidi. Foto Hilda Hultén

Hög svensk energianvändning

I den LPI-ranking från 2014 som forskarna utgått ifrån som jämförelse till SOLP-rankingen hamnade Sverige på sjätte plats i världen. I den senaste LPI-rankingen från 2018 hamnar Sverige på andraplats i världen efter Tyskland – av totalt 160 rankade länder. Men i SOLP är bilden av Svensk logistik inte alls lika smickrande. Av totalt 22 rankade OECD-länder i rapporten hamnar Sverige på plats 14
med bara 0,414 poäng av maximalt 1.0 – långt efter länder som USA, Slovakien och Slovenien.

– Sverige får höga poäng för t ex jobbskapande och logistikaktivitet. Men när det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser så har Sverige långt kvar till att vara bland de bästa.

Enligt Kamran Rashidi syns också en negativ korrelation mellan LPI och SOLP – där länder som rankas högt i LPI generellt rankas lågt i SOLP. Det finns dock undantag, som USA, Norge och Australien som klarar sig bra i båda rankingarna. Andra undantag är Grekland, Korea, Italien och Portugal – som får låga placeringar i både LPI och SOLP.

– För att förbättra sin hållbarhet i logistiksystemet borde Sverige kanske kika på Norge, som har en liknande LPI-ranking men betydligt bättre resultat i SOLP.

Behövs mer data

Vad Sveriges dåliga ranking beror på, kan Kamran Rashidi bara delvis svara på.

– För att bli mer hållbart behöver Sverige minska energianvändningen och växthusgasutsläppen från logistiken. För att hitta orsakerna till varför vissa länder presterar högt och andra lågt behövs mer forskning, där man man analyserar hållbarheten hos logistikbranschens nyckelspelare inom olika segment på mikronivå. Det var inte syftet med det här forskningsprojektet.

Den främsta begränsningen för SOLP är datatillgången, menar han. – Det behövs också fler kriterier för att förbättra precisionen och kontinuerliga utvärderingar över en längre tidsperiod för att göra indexet mer tillförlitligt.

Artikeln om SOLP har titeln ”Evaluating the sustainability of national logistics performance using Data Envelopment Analysis” och publicerades i tidskriften Transport Policy 2019.

Av Hilda Hultén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *