Stadens ”influencers” har stor makt över citylogistiken

Aktörer som fastighetsägare, hyresvärdar och kommuner, som inte själva är del i transportkedjan har ändå stor makt att påverka utvecklingen. – Det finns flera aktörer, jag väljer att kalla dem influencers, med möjlighet att påverka utvecklingen av hållbara transportlösningar. Men de är inte alltid medvetna om sin makt, säger Alena Brettmo, som idag disputerar i ämnet vid Göteborgs universitet.

Citylogistik handlar om att skapa effektiva flöden, minska utsläppen och reducera störningar och trängsel i städerna. I citylogistikprojekt tittar man dock ofta bara på de mest uppenbara aktörerna i kedjan: som avsändare, transportörer och mottagare.

–  Makten dessa aktörer har över stadsleveranserna kan vara stor, med allt från tvingande åtgärder till nudging, men de är inte alltid medvetna om sin egen makt, säger Alena Brettmo. Foto GU

– Men det finns andra, mellanliggande aktörer som kan ha stor inverkan på citylogistiken, säger Alena Brettmo.

Den 7 december disputerar hon från Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet med sin avhandling The role of influencing organisations in promoting sustainability of urban freight transport“. Forskningen har till stor del finansierats av Logistik & Transport Stiftelsen, LTS.

I sin avhandling fokuserar hon på dessa “Influencing organisations” i städerna, som har stor makt att bidra till en hållbar utveckling inom urbana transporter.

– De här aktörerna har ofta en aggregerad makt att påverka flera aktörer i staden, inte minst godsmottagarna. En fastighetsägare som äger ett köpcentrum kan till exempel ha 300 hyresgäster, och genom det påverka hur leveranserna till alla dessa aktörer kan skötas på ett effektivare och mer hållbart  sätt.

Fyra typer av influencers

I avhandlingen identifierar Alena Brettmo fyra typer av aktörer som utgör dolda makthavare i citylogistiken: fastighetsägare, anläggningsförvaltare, offentliga inköpsorganisationer, samt organisationer som på engelska brukar kallas BIDs, Business Improvement Districts: näringsidkare i området som går samman för att gynna ex. handel och besöksnäring.

Aktörer som fastighetsägare, anläggningsförvaltare, offentliga inköpsorganisationer och BIDs har stor makt att påverka citylogistiken. Foto Closer

– Makten dessa aktörer har att påverka kan vara allt från tvingande åtgärder, exempelvis att upphandla en gemensam leveranstjänst, till att skapa incitament eller påverka till ett positivt beteende genom nudging, berättar Alena Brettmo.

–  Kommuner agerar ofta mellanhand åt sina verksamheter, och kan styra hur leveranserna ska se ut till t ex skolor och andra kommunala verksamheter. Upphandlingsenheten kan t ex införa en straffavgift vid extra beställningar av material som motiverar verksamheterna att planera sina beställningar bättre.

Aktörer som fastighetsägare, BIDs och kommuner påverkas ofta av hur väl citylogistiiken fungerar, men ser inte alltid sin egen makt att påverka den, konstaterar Alena Brettmo. Hur mycket man väljer att påverka skiljer sig också åt mellan olika länder.

– I London har de Bids jag intervjuat varit väldigt medvetna om sin roll när det gäller fraktfrågan, medan BID-aktörerna i USA inte alls är lika medvetna. Och svenska fastighetsägare är intresserade av de här frågorna, medan amerikanska fastighetsägare har svårt att se hur transporterna ska vara deras problem.

Efterfrågar certifiering för godshantering

När det gäller fastigheter upptäckte Alena Brettmo också en, vad hon anser är, stor brist inom fastighetscertifiering: 

– Fastighetsägarna fokuserar mycket på hållbarhetscertifieringar av sina fastigheter, men där finns godsaspekten inte med som en del i bedömningen. Om den fanns det skulle det skapa incitament att driva de här frågorna.

Fastighetsägarna fokuserar mycket på hållbarhetscertifieringar av sina fastigheter, men där finns godsaspekten inte med som en del i bedömningen.

Hur en sådan certifiering skulle kunna utformas föreslår hon också som ett viktigt område att forska vidare på i sin avhandling.

– Det kan handla om allt från lösningar för godsmottagning i fastigheten till laddinfrastruktur för elfordon. Det är viktigt att sätta upp mätetal för att driva utveckling, “what gets measured gets done”.

Just nu jobbar Alena Brettmo som inköpare på Volvo Group, men hon hoppas att karriären ska föra in henne på citylogistikbanan igen.

– Det hade varit otroligt roligt att få jobba med de här frågorna igen, antingen inom Volvo på något sätt eller i en annan organisation. Jag har lärt mig otroligt mycket om hur de här aktörerna fungerar och vilken positiv påverkan de kan ha på hållbara stadsleveranser. Det hade varit kul att få tillämpa den kunskapen.

Av Hilda Hultén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *