Signal till drivmedelsindustrin – våga satsa på biobränsle

Maria Wetterstrand överlämnar “biojetutredningen” till miljöminister Isabella Lövin (Mp). Foto: Klara Eriksson.

– Jag är övertygad om att det här kommer att leda till att vi kommer få igång en större produktion i Sverige av hållbara biodrivmedel, sa miljöminister Isabella Lövin (MP), när hon tog emot utredningen “Biojet för flyget” av utredaren Maria Wetterstrand, och menade att regeringens målsättning är att införa reduktionsplikt för flyget.

 

Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet, fick uppdraget att leda Biojetutredningen förra året, och har tillsammans med ett sekretariat bestående av Anna Elofsson, forskare på Chalmers, och Andreas Kannesten, jurist på Miljödepartementet, utrett frågan om hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas.

Utredningen föreslår ett införande av en reduktionsplikt för flygbränsle från år 2021. För introduktionsåret handlar det om en inblandning på 1 volymprocent biobränsle, år 2025 är målet att ha nått 5 procent, för att därefter trappa upp rejält till 30 procent år 2030. Orsaken till den långsamma starten är brist på bidodrivmedel – biojet – för flyget.

–  Det finns idag bara en kontinuerlig producent i Kalifornien, vilket är skälet till att de nivåer vi föreslår börjar på en väldigt låg nivå, förklarar Maria Wetterstrand.

I Sverige är det i första hand Preem som planerar för en HEFA-produktion (där råvaran är biobaserade oljeprodukter, t ex tallolja) på omkring 300 000 kubikmeter per år i samband med en utbyggnad vid raffinaderiet i Göteborg till 2022.

– Den här typen av anläggningar bygger man inte upp på ett år, vilket är skälet till att vi föreslår en låg inblandning fram till 2025 för att sedan öka kraftigt fram till 2030.

– Flyget kommer även fortsättningsvis ligga lite efter, säger Maria Wetterstrand.

Man räknar med att nya anläggningar för biodrivmedel kan användas även för att producera även andra typer av biobränsle.

Reduktionsplikt är ett långsiktigt styrmedel som innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. EUs regelverk förhindrar att stöd ges till produktionsanläggningar som direkt tjänar på en införd reduktionsplikt, men tillåter stöd till teknik som idag inte är kommersiellt gångbar, och ett sådant stöd föreslår Biojetutredningen att Energimyndigheten ska utreda.

 

Beräknad effekt av införandet av reduktionsplikt för flygbränsle.

Fler åtgärder krävs

Reduktionsplikten gäller flygplan som tankar på svenska flygplatser, och innebär att man tittar på bränslets utsläpp under hela livscykeln – vilket främjar biobränslen gjorda på råvaror som produceras på ett bra sätt för klimatet – till exempel restprodukter från den svenska skogsindustrin, och som gör exempelvis palmolja olönsam som råvara för biodrivmedel. Att bara införa en reduktionsplikt kommer enligt utredningen minska flygets utsläpp med 24 procent till 2030 – så fler åtgärder är nödvändiga. Någon elektrifiering av flyget före 2030, räknar dock utredarna inte med.

– Vi ser inte att det är på kommersialiseringsnivå i någon större skala till 2030, säger Anna Elofsson, och fortsätter:

– Men visst vore det fantastiskt om det lyfte.

I stället menar man att satsningar på järnväg – exempelvis nattåg till Europa – och klimatupplysning kring belastningen av långa flygresor kan minska flygresandet. Andra förslag är att statliga resor sker med biobränsle i tanken – liksom Försvarsmaktens flygfärder. Det föreslås även att Försvarsmakten ska utreda förutsättningarna för inhemsk produktion av biobränsle som täcker det egna behovet.

 

Svårreglerat

Flyg och sjöfart anses svårreglerade när det kommer till globala klimatutsläpp – eftersom möjligheten finns att tanka utomlands. Men utredningen räknar med att kostnaden för flygbolagen att följa reduktionsplikten, inte blir större än kostnaden för att frakta bränsle från annat land. Att även Norge inför en kvotplikt på 0,5 procent år 2020, och att Finland tittar på liknande styrmedel, minskar också “smitrisken” – samt ökar efterfrågan på biojet i Norden.

– Det är bra att våra grannländer inför liknande system, det minskar risken att man försöker smita undan, sa Maria Wetterstrand.

Anna Elofsson påpekar att många flygbolag också har egna klimatmål, och därför små incitament att “smita” – snarare är det tvärtom – införandet av styrmedel kan bli en hjälp för dem.

– Vi ser det som en service till industrin att leverera den här lösningen så man kan nå sina egna klimatmål, säger hon.

 

Text och foto Klara Eriksson

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *