Modellering och hållbarhet på Northern Lead Day

Drygt 70 personer från akademin, näringslivet och det offentliga deltog på Northern Lead Day den 10 april.

Drygt 70 personer från akademin, näringslivet och det offentliga deltog i halvdagsseminariet Northern Lead Day på Chalmers den 10 april, där ett axplock av forskningen som pågår inom Northern Lead presenterades.

Inledde gjorde Stefan Jacobsson, industridoktorand på Chalmers, som berättade om projektet Dreamit – digital accesshantering i terminaler och hamnar.

– Det handlar om att dela relevant information mellan chaufförer, åkare och terminaler i realtid, så att man kan reducera köbildning och minska väntetider för de lastbilar som använder systemet, förklarade han.

Matematik för bättre logistik

Nästa anförande höll GU-doktoranden Kamran Rashidi, som tagit fram ett nytt hållbarhetsindex för logistik: SOLP. Därefter tog Chalmersforskaren Sunney Fotedar vid, som forskar på hur man kan använda matematisk modellering för att effektivisera kapacitetsutnyttjande i industrin. Han berättade om ett pågående projekt med GKN Aerospace i Trolllhättan, där en utmaning är att vissa tillverkningsmaskiner är nyare och snabbare – och därmed mer ”populära” än andra.

– De blir ofta överbelagda vilket orsakar köer, samtidigt som andra maskiner står still. Med matematisk optimering kan man planera användningen av maskinerna mer taktiskt och effektivt.

Sara Rogersson, Johan Ehn och Stefan Gustafsson i panelsamtal om hamnkonfliktens konsekvenser.

Panel om hamnkonflikten

Sara Rogerson, forskare på SSPA, höll sedan ett panelsamtal om konsekvenserna av konflikten i Göteborgs containerhamn, där Johan Ehn, redare på GKN och ordförande för Göteborgs Skeppsmäklareförening och Stefan Gustavsson, näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren, gav sin bild av hamnkonflikten. Enligt Stefan Gustavsson har Göteborg som varumärke och logistiknav fått sig en rejäl törn.

– För mig innebar konflikten en hel del merarbete. Istället för att driva saker framåt fick vi ägna oss åt att lösa en hamnkonflikt.

Enligt Johan Ehn har konflikten drabbat både varuägare, rederier och speditörer hårt ekonomiskt. Effekterna kommer märkas under lång tid och kan innebära uteblivna investeringar – konsekvenser som är svåra att mäta.

– För en liten stad som Göteborg är det ju enormt viktigt att företag som t ex Volvobolagen gör sina investeringar här.

Handelslogistik i fokus

Efter kaffepaus och mingel var det dags för nästa
pass – handelslogistik. Först ut var Chalmersdoktoranden Emmelie Gustafsson, som forskar i hur man kan använda digital modellering för att effektivisera handelns försörjningskedjor och förbättra kundupplevelser.

Emmelie Gustafsson berättade om digital modellering för att effektivisera handelns försörjningskedjor.

I försörjningskedjan kan digitala modellering användas på flera sätt; dels för att scanna t ex fötter, men också för att scanna varorna i butik eller direkt hos tillverkaren.

– Grundnivån är att kunna scanna foten och använda informationen i butiken, nästa nivå är att matcha foten mot olika modeller av skor, högsta nivån är att se till systemanvändandet och matcha produkter med kunden som helhet, och kanske föreslå produkter som kunden inte vet att den behöver.

Hon fick medhåll av nästa talare, professor Sharon Cullinane, som uppmärksammats för sin forskning om returer från e-handeln i Sverige.

– Att modellera och anpassa produkter är ett sätt att minska returerna. Den utvecklingen är jätteviktig för e-handeln.

Samordnad citylogistik

Sist ut var GU-doktoranden Alena Brettmo, som forskar i urbana godsflöden. Hon tittar bland annat på intermediära organisationers makt över citylogistiken.

– Det är företag och aktörer som genererar godstransporter och tar beslut som påverkar stadstrafiken. En fastighetsägare som äger ett stadskvarter eller ett köpcentrum kan nå ut med förändringar, t ex samordning av leveranser, som annars kan vara svåra att få till.

En utmaningen i citylogistikprojekt är vem som ska bekosta dem.

– Värdena som skapas är ofta publika – till exempel minskad trafik och ökad trivsel. Men kostnaderna hamnar på privata aktörer. Det gäller att hitta modeller som fungerar.

Text och Foto Hilda Hultén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *