Ingen gaskoppling till Göteborgs hamn

Första bunkringen av LNG och LBG från Swedegas anläggning i energihamnen, november 2018.
Foto: Cicci Jonson

Det blir ingen koppling från Swedegas LNG-anläggning i Göteborgs hamn till det svenska stamgasnätet. Regeringen säger nej, då man inte vill bygga ett ökat fossilberoende, men enligt Swedegas motverkar beslutet förutsättningarna att använda biogas som fartygsbränsle. Men knäckfrågan återstår: är gasdrift bra för miljön?

Swedegas äger Sveriges stamgasnät, som sträcker sig från Trelleborg i söder till Stenungsund i norr. Bolaget vill ansluta sin framtida LNG-anläggning i Göteborgs energihamn till stamnätet.

– Det handlar främst om ”security of supply”. Idag är den enda införselpunkten via Öresund, har vi två blir gastillgången säkrare. Det skulle också underlätta leverans av biogas från nätet till hamnen, säger Swedegas affärsutvecklingschef Peter Blomberg.

Som infrastrukturhållare beklagar man regeringens avslag av den fasta anslutningen.

– Det är konstiga argument som framförs; att man inte vill ha ytterligare en införselpunkt för naturgas till Sverige, men samtidigt vill man satsa på biogas som fartygsbränsle. Biogas och naturgas har samma infrastruktur, om biogasanvändningen ska kunna växa behövs infrastrukturen.

– Ingen av de planerade stora förgasningsanläggningar med skogsråvara som bas har blivit av, de långsiktiga styrmedlen varit för osäkra, säger Kritina Holmgren. Foto VTI

Svensk biogas saknas

Kristina Holmgren på VTI, som forskar på sjöfartens utsläpp och alternativa bränslen, förstår regeringens beslut.

– Det är konsekvent med tidigare beslut om att inte bygga ut naturgasinfrastrukturen i Sverige. Naturgas är ju ett fossilt bränsle som behöver fasas ut. Samtidigt är bioasgen ett bra förnybart bränsle som behöver infrastruktur för att växa.

Historiskt har inte övergången från naturgas till förnybar metan skett i den utsträckning man hoppats.

– Ingen av de planerade stora förgasnings-anläggningar med skogsråvara som bas har t ex blivit av, de långsiktiga styrmedlen varit för osäkra för att ge en långsiktig marknad.

Danska gasfält har länge varit den främsta gaskällan till Sveriges stamnät, via gasledningen under Öresund, men på senare år har importen mixats upp med gas från andra europeiska länder.

– Det betyder att även Sverige fått ett ökat beroende av inte minst rysk naturgas. En fast möjlighet att köpa in LNG från andra håll, t ex Norge, skulle minska beroendet.

Swedegas har som mål att ha minst 30 procent biogasandel i Sveriges stamgasnät år 2030. Idag är siffran 22 procent. Biogas är generellt 2–3 gånger dyrare att producera än naturgas, enligt Peter Blomberg, och behöver subventioneras för att kunna konkurrera med fossil gas. Sverige har goda råvaruförutsättningar för att öka biogasproduktionen, men idag kan svensk biogas inte konkurrera med dansk.

– Danmark har en överproduktion av gödsel som är en utmärkt biogasråvara, och har infört kraftiga subventioner för biogasproduktion.

Att Sverige subventionerar på kundsidan genom skattelättnader för köp av biogas gör den danska gasen dubbelt subventionerad i Sverige.

– Det slår ut den svenska biogasens konkurrenskraft, säger Peter Blomberg.

Regeringen har tillsatt en utredning om hur svensk biogasproduktion ska kunna bli konkurrenskraftig, som ska rapporteras i december.

Osäker miljönytta

En knäckfråga är om gasdrift verkligen är bättre för miljön. LNG är ett renare bränsle än traditionell tjockolja eller MGO (Marine Gas Oil), med lägre utsläpp av svavel, partiklar, NOx och Co2,
vilket är positivt. Men enligt Kristina Holmgren finns problem med metanläckage under både produktion, distribution och vid ofullständig förbränning. Metan är en starkare växthusgas än koldioxid och utsläppen resulterar i högre nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser för LNG än jämfört med t ex MGO.

– LNG ger lägre utsläpp av partiklar, svavel och NOx men på klimatsidan blir det inte bättre, utan kanske sämre.

– Efterfrågan ökar på LNG, säger Jill Söderwall. Foto Göteborgs Hamn

Växande användning

Användningen LNG som sjöfartsbränsle ökar i takt med att de globala utsläppsreglerna stramas åt. EU har pekat ut LNG som ett viktigt fartygsbränsle och enligt EUs infrastrukturdirektiv måste Sveriges Core-hamnar; Stockholm, Göteborg, Luleå, Malmö och Trelleborg, kunna erbjuda LNG-bunkring senast 2025. I Göteborg gjordes den första ship-to ship-bunkringen av LNG 2016 och idag trafikerar ett tiotal LNGfartyg hamnen. Swedegas anläggning innebär att man även kan bunkra LNG och LBG vid kaj.

– Efterfrågan ökar på LNG och det är viktigt att erbjudandet fortsätter utvecklas. Med Swedegas etablering får vi fler gasleverantörer och bunkringssätt, stabilare tillgång och bättre service för rederierna, säger Jill Söderwall, affärsområdeschef för Energihamnen på Göteborgs Hamn AB.

Att regeringen nekar gasnätanslutningen kan ses som både postitivt och negativt, menar hon.

– Anslutningen hade förenklat för rederierna att köpa biogas från stamgasnätet. Samtidigt vill regeringen satsa på ökad biogasanvändning i sjöfarten, och det är ju positivt.

Av Hilda Hultén

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *