“Här finns möjligheten att påverka”

Kevin Cullinane

 – I Sverige är det nära till politiken. Som forskare kan man påverka beslutsfattandet på ett sätt som inte går i t ex Storbritannien, säger Kevin Cullinane, professor i Industriell och finansiell ekonomi & logistik vid Göteborgs universitet, som forskar på hållbara transportflöden.

 

Kevin Cullinane har forskat på internationell logistik och transportekonomi under hela sin karriär, bl a som professor i Hong Kong och Edinburgh, och har också agerat rådgivare till Världsbanken och regeringar i flera länder. Till Göteborg kom han som gästprofessor 2008 och sen 2014 har han en fast professur. Här väcktes också intresset för hållbarhetsfrågor.

– Tidigare har min forskning handlat mer om analys ur olika marknadsperspektiv. Men man påverkas av landet, kulturen och traditionen och här är hållbarhet och miljöfrågor i fokus.

 

Tillsammans med VTI forskar Kevin Cullinane på hur man kan göra sjöfarten mer hållbar. Foto Most Photos

Samarbete med VTI

Kevin Cullinanes professur finansieras av bl a LTS och VGR. Mycket forskning sker i samarbete med VTI.

– VTI behövde maritim input i sin forskning kring transportmodeller och policyarbete. I Sverige har man som forskare stor möjlighet att påverka politiska beslut, genom VTI blir möjligheten ännu större.

Ett stort projekt kallas ”Morötter och piskor” och ska studera vilka styrmedel och åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska sjöfartens utsläpp. Projektet leds av Inge Vierth på VTI, finansieras med 6,4 miljoner SEK av Vinnova och Trafikverket och löper i två år.

– Vi ska gräva djupare i hur åtgärder tas emot av redarna, både i förändrat beteende och i strategiska beslut, och vilken påverkan det får på transportsystemet.

Främst baseras forskningen på fallstudier.

– Det blir flera fall från Östersjöregionen. Dels för att vi befinner oss här, men också för att det är en väl kartlagt region.

 

Svaveldirektivet ökar landtransporterna

Svaveldirektivet, SECA, som trädde i kraft 2015 och skärpte kraven på svavelhalten i marina bränslen till max 0,1 procent i hela Östersjön, har haft stora effekter på transportflödet i regionen, menar Kevin Cullinane.

– Vi har sett att transittrafiken från Östersjön, t ex från Finland och Sveriges ostkust och vidare ut på internationellt vatten, har minskat kraftigt sedan direktivet infördes.

Mycket av volymerna har flyttats över till landinfrastrukturen i Sverige, där det körs över främst till Göteborgs hamn.

– Det är ju inte så bra ur miljösynpunkt om sjögods flyttas till landinfrastrukturen. Om det inte vore för konflikten i Göteborgs hamn hade överflyttningen säkert varit ännu större. I Finland har man agerat genom att halvera hamnavgifterna, för att utjämna kostnadsbilden.

Att regeländringar kan få oönskade effekter på transportsystemet vill Kevin Cullinane bringa mer ljus över.

– Generellt har länder dålig koll på vad nya regler och policys får för systemeffekter.

 

Att införa miljödifferentierade hamnavgifter är inte så enkelt som det låter. Foto Göteborgs Hamn

Känsligt med miljöstyrda hamnavgifter

En del i projektet gäller hur differentiering av hamnavgifter kan påverka utvecklingen mot mer hållbara fartyg.

– Det är en väldigt komplex fråga. Det blir en balansgång mellan att främja miljövänliga fartyg och att bestraffa fartyg med sämre miljöprestanda med högre taxor, med risken att de volymerna då försvinner från hamnen.

Det är problematiskt, eftersom hamnar tenderar att jämföra sig främst i volymer.

– Ett volymtapp kan skada hamnens rykte mer än vikande lönsamhet eller omsättning. Det är lite udda jämfört med andra näringar.

 

Trögt i Nordostpassagen

Kevin Cullinane har även studerat förutsättningarna för Nordostpassagen, NSR: en rutt som kortar resvägen väsentligt mellan norra Europa och Asien jämfört med Suezkanalen. Men ruttens potential är begränsad, menar han.

– Det har pratats mycket om NSR och i takt med att polarisen smälter undan har den teoretiska möjligheten att använda rutten ökat. Men politisk påverkan från framförallt Ryssland, som även fördyrat passagen genom olika hamnavgifter, och Arktiska rådets intresse i att skydda miljön, gör det osannolikt att rutten blir ett betydelsefullt alternativ.

Istäcket varierar och rutten är inte öppen året runt. Att containertrafiken är beroende av kontinuitet, talar därför också emot NSR.

– Främst blir den nog intressant för bulktransporter av arktiska naturresurser som gas, olja och mineraler som görs tillgängliga för utvinning nu när istäcket drar undan. Men där finns också mljöaspekter att ta hänsyn till.

 Av Hilda Hultén

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *