Gränsöverskridande transporträtt

Den 24 maj exploderade en container på KMTCs fartyg i Laem Chabang Port i Thailand. Troligen orsakades branden av att en container med farligt gods hanterats felaktigt p g a felklarering. Foto Pattaya Mail

Forskningen inom transporträtt på Göteborgs universitet har en gränsöverskridande ansats, fältet spänner över både logistik, ekonomi och juridik.  ”Få andra universitet har med den juridiska aspekten. Spänningsfältet skapas när man kombinerar olika vetenskapliga områden, det ger insikter som man annars inte får” säger Lars-Göran Malmberg.

På Juridiska institutionen bedrivs tvärvetenskaplig forskning inom allt från offentlig transporträtt till Supply Chain Finance. Ett område man tittar på är digitalisering av transportdokument.

– Man kan tycka att det borde vara självklart med elektronisk fraktdokumentation år 2019 Men det är långt kvar dit, säger Lars-Göran Malmberg, och professor i juridik med forskningsansvar för transporträtt på Handelshögskolan.

Tekniker som blockchain och säker informationsdelning mellan ”trusted partners” är en förutsättning för att digitalisera transportdokumentationen – och göra försörjningskedjor transparenta. Men inte bara tekniken avgör hur transparenta kedjorna kan bli. Enligt Lars-Göran Malmberg finns det starka krafter i världshandeln som inte är ett dugg intresserade av transparens.

– Det påverkar marknadsekonomin. Om till exempel tio bulkfartyg med vete skickas från Sydney till Rotterdam och marknaden får veta det så skulle priset på vete rasa i Europa. Så istället skickas fartygen till olika ankringsplatser, ”for order” – som beställningsvara, så att tillgången på råvara mörkas.

Den transparens kring destinationer och rutter som flyget har finns inte alls inom sjötransporter.

– Och intresset för att det ska bli så är ganska begränsat.

– Det finns starka krafter i världshandeln som inte är ett dugg intresserade av transparens, säger Lars-Göran Malmberg.Foto Göteborgs Universitet.

Lars-Göran Malmbergs egen forskning rör offentlig transporträtt. Ett intresseområde är gränsdragningen mellan interna och kommersiella verksamheter.

– Ett exempel är Uber som kallar sig en ”plattform för samåkning”, men bygger på att en person kör andra av kommersiella skäl. Det är inte samåkning – men vart drar man gränsen?

Bristande tillsyn

Andra fokusområden är haverifrågor och varför kontrollsystem och samordnad offentlig tillsyn ofta brister. – Det finns en lång rad orsaker. Dels är tillsynen ofta repressivt organiserad – problem uppdagas först efter att en olycka inträffat. Det finns också en tystnadskultur om tillbud och incidenter på många håll, både privat och inom myndigheter. Sen finns strukturproblem i vissa myndigheter där rapporterade felaktigheter inte leder till åtgärder – så tillslut tröttnar man på att anmäla. Tillsynen är ofta splittrad mellan flera myndigheter och organisationer, som inte kommunicerar med varandra. Ett exempel finns inom trafikpolisen:

– Om polisen stoppar en bil i en region och föraren får påpekat brister som behöver åtgärdas, men väljer att strunta i det och köra vidare, så kan inte polisen i nästa region inte se att fordonet redan fått en anmärkning.

Informationssystemet för detta finns inte, menar han.

– Mycket rinner igenom. Man upptäcker inte bristerna i systemet förrän faktiskt något allvarligt har hänt. Och Murphys lag är stark – om något i en kritisk situation kan gå fel så kommer det att göra det.

Farliga godstransporter

Ett forskningsprojekt gäller säkrare transporter av farligt gods. Projektet löper över fem år till 2021 och finansieras med 13,5 miljoner kronor av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Det är ett jätteprojekt där vi studerar hur informationssystemen ser ut och hur transporterna är organiserade hos olika aktörer, från myndigheter till kommersiella spelare. Ett eskalerande problem vid internationella transporter
av farligt gods är felaktiga godsklarationer. Bara i år har det skett fyra explosioner eller bränder på containerfartyg, berättar han.

– Den högst troliga orsaken är att farligt gods felklareras av kostnadsskäl: Transporter av farligt
gods är mycket dyrare, så då skriver man att innehållet är något annat.

Risken vid felklarering är att t ex brandfarligt gods placeras intill något värmealstrande – som en kylcontainer.

– Senast var det en containerbåt i Thailand som exploderade, inte osannolikt p g a att en container med farligt gods felklarerats.

Att komma åt problemet med lagstiftning är ingen enkel match.

– Det är därför transporträtt är så intressant – det är roligt och utmanande rakt igenom.

Av Hilda Hultén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *