Elflyg – svensk framtidsbransch?

Lennart Thörn på Trafikanalys har analyserat elflygets utveckling i en ny rapport, och ser en affärsmöjlighet för svensk flygindustri. 

– Vi tar inte ställning för eller emot en elektrifiering av flyget, utan redogör för förutsättningarna. Men man kan se det här som ett möjligt industriprojekt i en bransch som kommer att växa, säger han.

De senaste åren har flygplanens klimatutsläpp alltmer hamnat i fokus, och från branschens sida har en elektrifiering lyfts fram som lösning. 

Trafikanalys fick i början av 2020 ett uppdrag av regeringen att ta fram ett kunskapsunderlag elflygplan, som redovisades under hösten. Rapporten beskriver hur den första generationens elflygplan, som kommer kunna frakta 19 passagerare upp till 40 mil förväntas lanseras om drygt fem år. Detta  får en mycket begränsad effekt på flygets utsläpp, eftersom få flyglinjer är så korta. 

Lennart Thörn.
Foto Trafikanalys.

– De sträckor som idag är så pass korta att de skulle kunna trafikeras av elflyg, står idag bara för två procent av den svenska flygtrafiken, så effekten på utsläppen skulle vara marginell, säger Lennart Thörn. 

Elflyget är alltså inte inom överskådlig tid svaret på flygets klimatproblem, men kan ha andra fördelar, menar han.

Banar väg för större plan

Att satsa på en utveckling och idrifttagande även av dessa första generationens elflygplan är viktigt, menar Lennart Thörn, eftersom dessa banar väg för större eldrivna flygplan, drivna av bränsleceller eller vätgas, vilka skulle ha betydligt större effekt på klimatutsläppen. 

– Man måste lära sig krypa innan man kan gå. För att elflyget ska kunna ta en roll krävs att det byggs ett förtroende för tekniken, och då måste man börja här. 

Första generationens elflygplan kommer vara små och ha en räckvidd på omkring 40 mil. Foto Heart Aerospace.

Förutsättningarna för att utveckla elflygsteknik har dock försämrats genom flygbranschens magplask under pandemin. Trafiken har minskat med över 80 procent 2020, vilket minskat möjligheterna till investeringar i en omställning av flyget.

Det har även slagit hårt mot de små kommunala eller privatägda flygplatser, varifrån de kortare flyglinjer som finns idag startar och slutar. Många av dem hade det riktigt tufft redan före pandemin, och hålls nu bara uppe genom de statliga upphandlingar av flygtrafik som genomförts under pandemin för att bevara samhällskritisk infrastruktur. 

– Sverige behöver ha de här flygplatserna kvar av beredskapsskäl, men de är också en förutsättning om man vill introducera den första generationens elflyg.

Andra länder satsar

Sverige kan ha en viktig roll inom elflygsutvecklingen, menar Lennat Thörn – om man väljer att satsa, något som görs i andra länder. Norge har exempelvis världens första sammanhållna strategi för att stödja en introduktion av elflyg, enligt rapporten, och där satsar man på styrmedel och statsstöd i tre steg: för utveckling av teknologi, riskavlastning vid investeringar, och driftsstöd.

Lennart Thörn menar att om Sverige väljer att satsa på elflygsutveckling, så kan den norska vägen vara en väg att gå. 

– Det är små och medelstora flygbolag som kör på dessa kortare sträckor, och det är en väldigt tuff marknad för dem att slå sig in på. De kommer behöva stöd om de ska klara det. 

Storbritannien ser elflygplan som en framtida industrigren, och brittiska regeringen och flygindustrin har slutit ett avtal med målsättningen att vara i frontlinjen av elektriska och hybridelektriska flygplan, inom ramen för deras industristrategi. Även det är en väg Sverige skulle kunna ta, menar Lennart Thörn, och pekar på svensk flygindustri i form av t ex GKN, före detta Volvo Flygmotor, elflygsinitiativet Heart Aerospace. 

– Det behöver inte betyda svenskbyggda flygplan, men man kan se det som en industrigren i en bransch som kommer att växa. 

Av Klara Eriksson

Vill du höra mer om elflyg, så talar Lennart Thörn på Transportforum 2021, som äger rum digitalt, torsdag 14 jan kl 13.00.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *