Dolda makthavare i citylogistiken

Dolda aktörer i logistiken kan ha stor påverkan på transporterna i städer. Foto Closer

Hur påverkar aktörer som fastighetsägare, hyresvärdar och kommuner citylogistiken?

– De här aktörerna är ofta blinda fläckar i logistiken men har stor makt och betydelse för att utveckla hållbara transportlösningar i våra städer, säger Alena Brettmo, som doktorerar i ämnet.

 

Citylogistik handlar om att skapa effektiva flöden, minska utsläppen och reducera störningar och trängsel i våra städer. I citylogistikprojekt tittar man dock ofta bara på de mest uppenbara aktörerna i kedjan: som avsändare, transportör och mottagare.

– Men det finns andra, mellanliggande aktörer som har, eller kan ha, en stor inverkan på citylogistiken, säger Alena Brettmo, forskare på Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

– Om vi kan nå ut till dessa aktörer och få dem att förstå sin roll i stadslogistiken så kan vi skapa mycket mer förändring än om de inte är med i samtalen, säger Alena Brettmo.

Alena Brettmo kommer från Vitryssland och flyttade till Göteborg 2009 för masterstudier i logistik och transport.

– Jag lämnade högskolan efter examen och började jobba på Volvo, men efter några år där kände jag att jag ville forska.

I september 2015 inledde hon sina doktorandstudier, som i huvudsak finansieras av LTS.

 

Makt att påverka

Ämnet är samarbetsformer mellan aktörsgrupper inom stadsdistribution. Särskilt fokuserar Alena Brettmo på något hon kallar för “intermediära” organisationer”.

– Det är inte jättetydligt vilka dessa aktörer är, det kan vara allt från fastighetsägare till serviceföretag eller en kommun. Gemensamt är att de är ett slags mellanhänder i citylogistiken, att de har makt att påverka hur transporter sker i våra städer.

Fastighetsägare kan t ex nå ut med ett initiativ för att samordna leveranser eller avfallshantering på ett sätt som externa aktörer kanske inte kan, menar hon.

– En fastighetsägare som äger ett köpcentrum eller handelskvarter kan nå flera hundra av sina hyresgäster inom handel, service och bostäder på en gång, och påverka så att alla får leveranser eller sophämtning samordnat – ofta lika effektivt för hyresgästerna men med färre onödiga transporter.

Inom städ och fastighetsförvaltning finns det mycket att göra, menar hon.

– Genom att konsolidera städning och skötsel, kanske fylla på saker som toapapper eller kontorsmaterial samordnat, kan man kraftigt reducera antalet resor till ett område.

Även kommuner kan ha stor betydelse för hållbara transporter.

– Kommuner agerar ofta mellanhand åt sina verksamheter, genom att skapa leverantörsavtal och bestämma hur leveranserna ska se ut till tex skolor och andra kommunala verksamheter. Upphandlingsenheten kan t ex införa en straffavgift vid extra beställningar av material vilket motiverar verksamheterna att planera sina beställningar bättre.

 

Lokala handelsutvecklare

Det finns även en kategori aktörer som på engelska kallas BID, Business Improvement District, en stadsutvecklingsmodell där näringsaktörer i ett område går ihop och betalar en extra avgift till en BID för att göra stadsmiljön i området mer attraktiv för att gynna handel och besöksnäring.

– Det kan handla om att öka trivseln genom gemensam renhållning, skötsel och pyntning.

I New York är det vanligt att näringsaktörer i ett område går ihop i ett så kallat BID för att göra området attraktivt och gynna handeln.

Den här typen av aktörer är vanliga i städer som London, som har ett 50-tal BID-aktörer och  New York, där bl a Meatpacking District, Times Square, Grand Central Partnership och Bryant Park är kända exempel.

– Man är kanske lite mer medveten om trafikproblematik och behovet av hållbar citylogistik i större städer. Det finns liknande aktörer i Sverige, t ex Innerstaden i Göteborg, som sköter stadsdelen Vallgraven. Men det är inte alls lika utbrett här.

 

Kan göra ännu mer

Gemensamt för de aktörer Alena Brettmo studerar är att de ofta gör mycket – men kan göra ännu mer.

– Om vi kan nå ut till dessa aktörer och få dem att förstå sin roll i stadslogistiken så kan vi skapa mycket mer förändring än om de inte är med i samtalen.

Alena Brettmos forskning är en del i en paketsatsning där Företagsekonomiska institutionen anställt tre doktorander, varav LTS bär kostnaden för en. De övriga två doktoranderna är Zeeshan Raza som studerar roro-sjöfart och Kamran Rashidi som forskar i hållbara leverantörsval.

Av Hilda Hultén

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Namn *